Så jobbar skickliga förhörsledare


Att få en brottsling att erkänna ett brott kan vara svårt. Riktigt svårt. Att sedan få höra orden ”jag erkänner” är egentligen inte av särskilt stor betydelse. Därefter krävs det uppföljning av hur brottet gick till för att säkerställa att erkännandet är äkta. Till exempel var det många som ”erkände” att de mördat Olof Palme.

Den stora utmaningen är dock just att få någon som är misstänkt för brott att erkänna. Något som många svenska grova brottslingar har gemensamt, är att de erkänt först när de allra skickligaste förhörsledarna har klivit in i rummet. En förhörsledares skicklighet kan alltså ha stor inverkan på ett fall. När det handlar om någon som är misstänkt för brott, ett grovt sådant, är det dessutom mycket som står på spel. Att rätt gärningsman sätts i fängelse är av vikt för samhället i stort, offren och deras anhöriga och medborgarnas förtroende för landets rättsystem.

Bör inte pressa för hårt

En förhörsledare som pressar den som är misstänkt för brott alldeles för hårt riskerar att skapa osäkerhet kring fallet. Om den misstänkte pressas riktigt hårt, finns det en risk att det leder fram till falska erkännanden. När förhöret upplevs som tillräckligt påfrestande kan den som förhörs erkänna bara för att slippa undan. Konsekvenserna av en förhörsledare som är för aggressiv kan alltså bli stora.

Klarar av att lägga sina känslor åt sidan

Vid vissa typer av brott är det inte ovanligt att det låser sig för den som ska hålla i förhöret. Vid till exempel sexualbrott mot barn kan en stark avsky väckas som gör att det blir svårt att hålla i förhöret. I sådana lägen kan en förhörsledare behöva bytas ut. Klarar förhörsledaren dock av att lägga sina känslor åt sidan blir processen mer effektiv.

Sätter sig in i den misstänktes tankar

Skickliga förhörsledare är duktiga på att sätta sig i den misstänktes tankar. Det här kan leda till att den som är misstänkt för brott slappnar av och berättar sanningen. Den motsatta effekten kan ibland ses ifall förhörsledaren pressar den misstänkte alldeles för hårt. Då kan det bli fråga om att den misstänkte istället sluter sig och vägrar svara på fler frågor, eller svarar kortare och mindre utlämnande i allmänhet.

Inte bara yttre press

Den som är misstänkt för brott, och dessutom skyldig, kan ofta drabbas av skuld och ånger under ett förhör. Det här kan så småningom leda till ett erkännande. I fallen där den misstänkte känner dessa känslor är erkännandet ofta tillfredsställande. Personer som har mentala störningar känner kanske inte dessa känslor vid ett erkännande. Snarare är det friska personer, eller personer som haft en neuros, som känner sig lättade över att ha erkänt. Det kan till och med vara en förutsättning för att personen ska kunna acceptera det som hänt och, efter att en tid har gått, kunna gå tillbaka till sitt gamla liv.

Behöver du hjälp av en advokat? Läs mer här.

29 May 2017