Hur går en rättegång till?


Hur går en rättegång till egentligen, vad händer och vilka närvarar? Många baserar sina antaganden om rättegångar på filmer och böcker, det stämmer sällan överens med verklighetens rättegångar. Vi går igenom vad som verkligen sker.

För att det överhuvudtaget ska bli en rättegång så måste en åklagare väcka åtal. En rättegång kallas även för Huvudförhandling och en sådan ska även äga rum i samband med att någon begärt skadestånd. Blir man kallad till en rättegång så ska man infinna sig – den kallelse som kommer ska inte ignoreras.

Man kan emellertid – på grund av exempelvis sjukdom – kontakta domstolen och vid ett sådant läge får man också besked om rättegången skjuts upp eller om den kan fortlöpa utan din närvaro. Skulle du utebli utan giltigt skäl så kommer du att tvingas betala ett vite – beloppet för detta står i den kallelse du fått.

Rättegången inleds - domaren hälsar välkommen

Vi utgår från att du är målsägande – det innebär att du är den som blivit utsatt för ett brott. Din plats är bredvid den person som ska förklara hur brottet blivit begått och denne person är åklagaren. Det är också åklagaren som börjar med att ge sin bild. Därefter så ska du berätta vad som hänt. Efter att du gjort så är det dags för den tilltalade att berätta sin version.

Om du exempelvis blivit misshandlad så får både du som brottsoffer och den som utfört handlingen komma till tals. Då detta skett så kommer eventuella vittnen till misshandeln att höras i domstolen.

rättvisa

Du förhörs detaljerat

Då du som målsägande förhörs så kommer förhöret i fråga att spelas in och detta med både ljud och bild. Den första delen innebär att du berättar med egna ord om vad som hänt. Därefter så kommer både åklagare och den tilltalades advokat att ställa frågor.

Var beredd på att frågorna kan vara väldigt detaljerade och att detta kan vara väldigt jobbigt. Det är emellertid viktigt att alla detaljer kommer fram och detta av den enkla anledningen att domstolen måste kunna pröva om gärningsmannen kan dömas och att det sker utifrån den information du – och vittnen – kunnat ge.

Måste du se den tilltalade?

Som målsägande har man en utsatt roll och det kan vara extremt jobbigt att närvara vid en rättegång. Även om åklagaren fungerar som ett stöd så kan det vara jobbigt att se den tilltalade – den som utfört misshandeln – och stämningen kan kännas hotfull. Adderar man till detta att rättegångar ofta är offentliga så blir det ännu värre. Det innebär att vanligt folk kan närvara och titta på rättegången. Om exempelvis gärningsmannen har kompisar i rättssalen så kan detta skapa en väldigt nervös situation.

Som målsägande har man rätt att ansöka om att få sitta i ett annat rum vid en rättegång. Man förhörs då via länk och man slipper sitta i samma sal som den tilltalade. För att detta ska godkännas så bör man vara ute i god tid och meddela domaren, åklagaren eller det målsägarbiträde som finns med dig längs resan.

När meddelas domen?

Direkt efter rättegången så sammanträder rätten och håller en överläggning. Ibland kan denna resultera i att domen meddelas direkt, men normalt är att man får vänta i några veckor innan domen tillkännages. Ofta får man ett datum att förhålla sig till och då den dagen kommer så kan man ringa till domstolens kansli och se hur domen slutligen föll.

När är en rättgång stängd?

En rättegång kan vara öppen för allmänheten och vara offentlig, men den kan också ske bakom stängda dörrar. Genom ett sådant beslut så får enbart berörda parter närvara - rättens ledamöter, parterna med sina respektive ombud. Detta beslut är inte något som fattas av den åtalade - det är alltid rätten som bestämmer detta.

I Sverige så är huvudregeln att en rättegång ska vara offentlig och att vem som helst ska kunna sitta med som åhörare. Men, i vissa fall så ser man ändå att beslut om att en rättegång ska ske bakom lyckta dörrar. Detta beslut kan fattas som en följd av att det finns starka bakomliggande orsaker. Det kan handla om att sekretessbelagd information kommer att behandlas eller om att rättegången berör någon person som lider av en allvarlig psykisk sjukdom. Det är heller inte ovanligt att se att en rättegång bakom lyckta dörrar sker då en åtalad är yngre än femton år.

Man kan även se att ett beslut om en rättegång bakom lyckta dörrar fattas som en följd av brottets karaktär. Där brukar sexualbrott vara överrepresenterade i statistiken.

I och med att en rättegång sker bakom lyckta dörrar så finns det också en tystnadsplikt att ta hänsyn till. Detta för de flesta av rättens aktörer. Domstolsanställda, eventuella tolkar, poliser, åklagare, häktesvakter omfattas samtliga av särskilda regler för sekretess. Efter avslutad rättegång så fattar domstolen beslut kring huruvida uppgifterna även fortsatt ska omgärdas av sekretess eller om de ska bli offentliga handlingar. Vid exempelvis barnpornografibrott och olika sexualbrott så fortlöper normalt sekretess.

Uppdaterad: 19 augusti 2021

18 Sep 2019