Barnkonventionen som svensk lag, vad har den för betydelse?


Barnkonventionen som svensk lag, vad har den för betydelse? Sverige ratificerade barnkonventionen redan 1990 och då som ett av världens första länder. År 2020 så blev barnkonventionen svensk lag och detta har inneburit vissa förändringar. Frågan är hur det påverkat oss?

Att vi i Sverige ratificerat barnkonventionen och därigenom också förbundit oss att följa den har inte per se inneburit att det saknas brister. Tvärtom: FN har i flera olika rapporter framfört kritik mot Sverige i ärenden som rör barnkonventionen och hur vi följer denna. Kritiken har lett fram till att vi sedan 2020 förvandlat denna barnkonvention till en svensk lag.

Detta innebär att konventionen i fråga fått en starkare juridisk ställning och att det inte längre finns något utrymme för exempelvis tolkningar på vare sig kommunal, regional eller nationell nivå. Det ska förhoppningsvis leda till att barnens ställning och rätt på ett tydligare sätt sätts i första rummet.

Barns ställning och rätt kommer, i och med att barnkonventionen är en svensk lag, att få en högre ställning inom vårt rättsväsende. Svenska regler kommer hädanefter att tolkas utifrån barnkonventionens helhet - det kommer att få en stor betydelse i framtiden.

Norge fungerar som förebild

I barnkonventionen står det tydligt att barnens bästa alltid ska sättas i första rummet. Trots denna tydliga formulering så har brister funnits. Principen finns i vissa lagar - men den har inte alltid tillämpats. I exempelvis en konflikt mellan svensk lag och barnkonventionen - tydligast illustrerad av utlänningslagen - så kan svensk lag trumfa konventionen och detta innebär att barnens bästa inte alltid gäller.

Samma sak kan gälla fall som rör särskilda bestämmelser av vård av unga - LVU - där många framfört kritik och där FN tydligt pekat på brister i Sveriges hantering. Med barnkonventionen som lag så kommer internationella åtaganden att väga tyngre än svenska lagar. Det gör barn ett större skydd och en ökad rättssäkerhet. En annan viktig detalj gäller barnens rätt att få komma till tals i olika situationer och då främst vid vårdnadstvister.

Norge har sedan 2003 haft barnkonventionen som lag och det är också vårt västra grannland som varit modell för vår egen inkorporering av konventionen i lagboken. Utredningar och forskning från Norge visar på att barn i det landet har större rättsäkerhet idag än vad man hade innan barnkonventionen blev lag och att barnkonventionen på ett tydligare sätt kan användas som en rättskälla. Det är förhoppningsvis exakt dit vi kommer även i Sverige, även om det kan ta några år innan allting fallit på plats.

Kritik mot beslutet finns också

Man ska även vara medveten om att beslutet om att förvandla barnkonventionen till svensk lag inte enbart mötts med positiva lovord. Tvärtom. Många partier har framfört kritik mot beslutet och med olika argument som stöd för denna. Några av dessa argument handlar exempelvis om att barnkonventionen har för vagt innehåll och att det kan leda till felaktiga tolkningar.

En annan kritik gäller svårigheten att översätta ett främmande språk till att passa in i vår rättskultur. Vissa pekar även på att vi redan innan barnkonventionen inkorporerats i vår svenska lag hade ett system som tillgodosåg barns rättigheter. Kritiken är relevant och värd att ta i beaktning, men man ska även veta att de allra flesta ser steget som positivt.

 

17 Nov 2021